Historien om Föreningen Stockholms Forum

 

AKTUELL Information

Adress:

Föreningen Stockholms Forum

Nybrogatan 18

114 39  Stockholm

Telefon:

08-661 02 88


Organisationsnummer:

802001-0404


Direktion:

Ordförande Tommy Cervin

Kassör Lars Hedlund

Vise ordförande Christer Nibelius

Direktionssekreterare Åke Hållberg

Föreningssekreterare Kerstin Janhager

Bibliotekarie Lena Eriksson

Arkivarie Lars Karlsson


Webmaster:  t.cervin@telia.com

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetareförening


Man kan urskönja två tidiga vågor av arbetareföreningar i Sveriges historia. Den första vågen ägde rum under 1850-talet och dess uppfattning om arbetareföreningarnas funktion präglades av en bildningsanda. Tanken var att arbetarna genom att bilda sig själva och delta i kooperativ verksamhet skulle utveckla en mognad som skulle göra de lämpliga att delta i det samhälleliga livet som fullvärdiga medborgare (framför allt i form av att rösta i politiska val). En central tidning i denna rörelse var Folkets röst, som utgavs under drygt tio år. En av de första arbetareföreningarna av denna typ var Stockholms Arbetareförening, bildad 1850 genom ett ombildande av Skandinaviska Sällskapet (som i sin tur var en utbrytning från Stockholms Bildningscirkel). Liknande föreningar grundades även i Malmö, Lund och Göteborg.

_____________

Texten till höger är i huvudsak hämtad från Föreningen Stockholms Forums minnesböcker utgivna i samband med föreningens femtioårs- åttioårs- och etthundratjugoårsjubiléer.

Minnesböckerna finns hos föreningen tillsammans med ett omfattande arkiv som beskriver verksamheten.

Bakgrund

Föreningen Stockholms Forum var när den grundades som Stockholms Arbetareförening år 1866 ingen främmande företeelse. Sedan mer än tjugo år tillbaka hade krafter varit i rörelse för ökad folkupplysning och arbetareklassens andliga och moraliska förkovran eller ”för bekämpande av de breda lagrens dåliga smak och benägenhet för själlösa tidsfördriv”. Tiderna var oroliga och i början av 1800-talet pyrde det i hela Europa ett missnöje med de rådande samhällsförhållandena. Utbrottet kom genom revolutionen i Frankrike 1830.

Bildningsintresset var enormt och de av staten genomförda reformerna hade föregåtts av heta strider. En del ifrågasatte till och med lämpligheten med någon som helst undervisning för de breda lagren. De som ömmade för egen eller andras upplysning slog därför in på egna vägar och det uppstod bildningscirklar av vilka den första blev verksam i Stockholm år 1845, denna fick raskt efterföljare i landsorten.

En röd tråd kan dras från Stockholms Bildningscirkel till Stockholms Arbetareförening och Föreningen Stockholms Forum.  Den går via Arbetareföreningen 1850 - Stockholms Arbetareförening 1854 och Sällskapet Enighet och Frihet 1855. Den ledande ideologin kom från kampen för allmänna fri och rättigheter, fritt näringsliv, konstitutionella och kulturella reformer. Idéfröet kom från revolutionens Frankrike och man ville förverkliga idéerna genom fredlig, liberal revolution och humanitära ambitioner.

Den nämnda föreningskedjan blev betydelsefull inom liberalismen, den var verksam inom dess kulturpolitik och den ägde ett stort frihetspatos. Tre frisinnade ledstjärnor förtjänar att nämnas,

  1. E.G. Geijer kallas den liberala arbetareföreningsrörelsens andlige fader. Han har ivrat för ett fritt näringsliv och personlig valrätt åt varje medborgare. 

  2. August Blanche, som arbetade för representationsreformen och sociala förbättringar. Han var arbetareföreningens kandidat 1859, första gången som svenska arbetare deltog i riksdagsmannavalet med egen kandidat.

  3. Herdin, riksdagsman och politiker,de fattigas och tillbakasattas talesman, som hade ärvt sina idéer från de två stora.


Ett annat Sverige

På 1860-talet upplevde vårt land stora omdaningar som blev grunden till det moderna Sverige. 1865-års representationsreform införde tvåkammarriksdagen som gav makten till bönderna och den borgerliga medelklassen. Ståndssamhället upplöstes, industrialismen hade börjat och Sverige öppnade sina gränser mot utlandet. 1846 hade man tagit det första steget till en fullständig näringsfrihet i Sverige, reformen fullföljdes 1864 då handeln på landsbygden blev helt fri. Här fick också varje medborgare rätt att fritt välja sysselsätt ing.

1864 var Sverige fortfarande ett bondeland, av landets fyra miljoner invånare bodde bara tolv procent i städerna. De industrier som fanns låg oftast utanför städerna. Efter näringsfrihetens genombrott behövde bönderna inte längre åka till staden för att köpa det de inte kunde producera själva. Det växte upp handelsbodar som förändrade livssituationen för alla. På 1850-talet svarade postverkets diligenstrafik för förbindelserna med yttervärlden. 46 linjer med mer än 200 kupéer, kalescher och slädar löpte genom landet med stationer i gästgivaregårdarna. Nu invigdes den ena järnvägen efter den andra av kung och landshövdingar, men. Fortfarande stod sjöfarten - inte minst på de inre farlederna - för det mesta av transporterna även om segelfartygen nu började ersättas av ångbåtar. Nya förbindelser öppnades av den elektriska telegrafen, den första linjen - Stockholm - Uppsala - blev färdig 1853. Två år senare fick vi förbindelse med utlandet.

Arbetslösheten som vi idag ser som ett problem finns även på 1850-talet. Den fanns bland jordbruksproletärerna, där man levde på en otroligt låg standard. Befolkningstillväxten och fattigdomen på landsbygden blev den största sociala frågan och utmynnade 1847 i vår första fattiglag. Arbetet uppfattades som en skyldighet inte som en rättighet. Alla lösdrivare hotades med stränga straff. Lösningen kom genom att över 50.000 svenskar utvandrade fram till 1887, de flesta till Amerika.

Bättre var det försörjt på skolsidan genom 1842 års folkskolestadga, det skulle finnas en fast skola i varje socken där barn skulle lära sig läsa, skriva och räkna senast vid nio år. På 1860 talet följde bestämmelser om den högre utbildningen. Från år 1870 fick även kvinnor rätt att avlägga mogenhetsexamen.


ARTONHUNDRASEXTIOTALET (1860 - 1869)

Stockholms Arbetareförening stiftas den 18 november 1866 genom att stadgar antogs och föreningen konstituerades. I stadgarna kan vi t.ex läsa att - Vid inträdet i föreningen erläggs en avgift af En Riksdaler Riksmynt. Årsavgiften är Tre Riksdaler Riksmynt som erlägges qvartalsvis med sjuttiofemöre. Af dessa medel bestrids föreningens utgifter. Allmänna sammankomster äger rum sista söndagen varje månad vid den tid som direktionen bestämmer. Ledamot som på något sätt stör ordningen som det tillkommer varje föreningens ledamot att söka vid sammankomsterna främja, vare av ordningsmännen utvisad.

I stiftelseurkunden beskrivs ändamålet med föreningen med orden -

  1. ”Stockholms Arbetareföreningen, stiftad den 19 Augusti 1866, har till ändamål att åstadkomma ett samband emellan arbetare af alla yrken, för att, genom bildande sysselsättningar på lediga stunder, upplysa och förädla hvarandra samt, för att även förena nöjet med nytta, söka genom Aktieteckning åstadkomma medel till byggande af eget hus med lämplig lokal, anskaffa Bibliotek och upprätta en Folkbank.”


  1. PunktDen första direktionen bestod av -

    Henrik Hagerman - ordförande

    J. Larsson -vice ordförande

    P.G. Pettersson - sekreterare

    C.J. Nilsson - vice sekreterare

    A.W. Wanqvist - kassaförvaltare

    Edholm - vice kassaförvaltare

    O. Pettersson - bibliotekarie

    L. Lindström vice bibliotekarie

    Eriksson och J.A. Lindberg - suppleanter


Henrik Hagerman blev föreningens förste ordförande och hade posten de följande 13 åren. Ända in på 1900-talet följde han föreningens skiftande öde med obrutet intresse.

G. Sunden framförde 1868 ett förslag att en sjuk-och begravningskassa med tillhörande pantrörelse skulle bildas, baserad på samma grunder som Enighet och Frihet. Stadgar antogs den 7 juni och verksamheten som startades fick en stor betydelse som samlande faktor i föreningen då nästan 95 procent av medlemmarna deltog.

Vid föreningens första lustresa, till Östanå den 21 juli 1867 invigdes föreningens första standar, det hade kostat 205:50. Meningen var att lustresan skulle gått till Norrköping vid pingsten 1867, men till det krävdes 200 deltagare och endast 38 anmälde sig inom utsatt tid.

Det fastslogs redan i början av 1868 att 3:e söndagen varje månad skulle ägnas åt överläggningar och föredrag. Goda föredrag eller föreläsare var på den tiden inte lätta att hitta. Den förste föreläsaren blev en herr Michaelsson som i början av 1868 föreläste om amerikanska förhållanden. 

Redan i slutet av 1868 hade medlemsantalet närmat sig 1000-talet och i april 1869 var detta överskridet.


ARTONHUNDRASJUTTIOTALET (1870 - 1879)

Föreningen är väl känd och får många bevis för detta. Bland annat överlämnade W. Rubensson vid direktionsmötet den 16 maj 2000 kr tillsammans med följande skrivelse - ”Härjemte öfverlämnas på vår 25 bröllopsdag en summa stor 2.000 kr för att aflämnas till Föreningens Sjukhjelps- och Begravnings-fond”.

  1. Redan 1867 hade skollärare G. Karlsson väckt frågan om att föreningen skulle ge ut en egen tidning, förslaget som sedan återkom röstades varje gång ner. Detta år väcktes frågan på nytt och nu tillstyrkte föreningen och anslog 500 rdr. När tidningen kom ut var det under namnet TIDNING FÖR FOLKET. Det blev en kort utgivningstid då det redan efter 6 månader dade kostat föreningen 1.000 rdr.

På föreningens möte i maj 1871 kunde ordförande meddela att några godhjärtade kvinnor bildat en så kallad Tioöresavdelning och att direktionen bifallet deras hemställan att få ha sina sammanträden i lokalerna. Ändamålet med föreningen var att samla medel till beklädnad av fattiga barn, detta möttes med entusiasm och välvilja och föreningen har alltid givit verksamheten stöd. Medel för verksamheten fick man dels genom att uppta en månadsavgift på 10 öre, dels genom att arrangera inkomstbringande soaréer eller dylikt. Vidare hoppades man erhålla gåvor från firmor och enskilda. Den första utdelningen av kläder till behövande gjordes den 28 december och då till 20 barn.

1872 höjs hyrorna för föreningens lokaler så kraftigt att föreningen måste se sig om efter något annat.

Föreningen flyttar 1873 till större lokaler i Valhalla vid Mäster Samuelsgatan. Här finns nu läs-och serveringsrum som hålls öppna från klockan 8:00 på morgonen till klockan 10:00 på kvällen.

Vid slutet av 1874 uppgick medlemsantalet till 3 500. Till medlemmarna hörde flera av samhällets kända män med liberala åsikter. Vid större sammanträden uppstod ibland problem när så många människor av olika kategorier kom samman. Med förhoppningen att kunna lätta på stelheten föreslog ledamoten P. Salomon att tilltalsordet Ni skulle användas i föreningen. Han skriver: Konversationen kan aldrig bliva allmän, lätt och ledig mellan personer som ej vet hur de skall tilltala varann, man börjar och slutar med att oupphörligt repetera order Herr och återigen Herr. Samtalet blir tröttande och man ser sig på ömse sidor nödsakade att dricka Brorskap.

Önskemål framfördes att bättre tillfällen skulle beredas för sammankomster för utbytande av åsikter i allmännyttiga frågor. I september godkändes övningsreglerna för det som senare skulle bli Diskussions-skolan. Enligt dessa ägde varje ledamot, kvinna som man, rätt att inte bara delta utan också inkomma med förslag till diskussionsämne. Huvudsyftet var att den oerfarne skulle få tillfälle att tillägna sig det mod som fordrades för att göra sig förstådd inför publik. Man fick också övning i att rätt uppfatta vad som sades och att klä sina tankar i väl valda ord.

Ett utomordentligt förslag om att föreningen skulle verka för uppförande av arbetarbostäder framfördes av J.A. Hallberg. Det stod ganska snart klart att detta var ett för stort projekt för före ingen.


ARTONHUNDRAÅTTIOTALET (1880 - 1889)

Den husköpsavdelning som tidigare startats  lades ned 1874. Den 18 april 1875 fattades dock beslut om inköp av en tomt som var belägen i hörnet Malmskillnadsgatan och dåvarande Luthernsgatan för 65.000 kronor. Enligt de uppgjorda ritningar för den planerade fastigheten var kostnaderna beräknade till 318.000 kronor. Efter diskussioner om intäkter och förräntningar beslöts att tomten skulle delas i två delar och delen utefter Malmskillnadsgatan skulle bebyggas av föreningen för en kostnad av 136.000 kronor. Grunden lades samma år och efter många besvärligheter och kompromisser stod huset färdigt  för invigning den 28 oktober 1882. Det hade då kostat 215.000 kronor , då var inte tomtvärdet inräknat. Huset låg där Norra Kungstornet idag reser sig. Föreningens hus inlöstes av Stockholms stad då utgrävning och sprängning för Kungsgatan skulle göras inför olympiaden 1912.


TIOTALET (1910 - 1919)

År 1910 var medlemstalet 813 för att till decenniets slut sjunka till 555 medlemmar.

På hösten 1911 väckte byggmästare Erik Eriksson ett förslag att avsätta 100.000 kronor till en pensionsfond för äldre ledamöter. Direktionen tillstyrkte, men när föreningen sedan beslöt om att en sådan fond skulle bildas beviljades 200.000 kronor till ändamålet.

Föreningen godkände den 29 september 1912 ett gåvobrev till pensionsfonden. Ur innehållet kan vi läsa ”Såsom säkerhet för att ifrågavarande räntemedel årligen varda till pensionsfondens styrelse utbetalade överlämnar föreningen till nämnda styrelse ett i den föreningen tillhöriga fasta egendomen nr 6 i kvarteret Astrea här i Stockholm intecknat skuldbrev å Ett hundra tusen kronor ävensom ett dispositionsbevis likaledes å Ett hudar tusen kronor”.

50-årsjubiléet firades i restaurang Gillets festvåning den 18 november med ett stort antal föreningsmedlemmar och inbjudna. Festsalen var rikt dekorerad och föreningens standar lyste i fonden.


TJUGOTALET (1920 - 1929)

Föreningens 60-årsjubileum firades på Restaurang Gillets festvåning den 16 oktober  1926. Entrébiljetten kostade 2 kr och supén 7 kronor. Inbjudna var styrelser och revisorer samt föreläsare under 1925, representanter från broderföreningar, Hantverkarföreningen och Slöjdföreningen.

2.000 kronor anslogs till fördelning bland föreningens äldre kvinnliga medlemmar. Anslaget fördelades sedan på 66 medlemmar.


TRETIOTALET (1930 - 1939)

Föreläsningsanstalten högtidlighåller minnet av 50-års framgångsrik verksamhet den 27 november 1932 i Nationalmuseets lokaler. C:a 300 personer deltog med bland annat prinsarna Wilhelm och Eugen, statssekreterare Börje Knös och stadsfullmäktiges ordförande Knut Tengdahl.

Medlemmar som i många år deltagit i de av direktionen anordnade utflykterna bildade 1933 Vandrarklubben (Skoslitarna). Man anordnade promenader i staden och dess omgivningar, utflykter och samkväm.

Föreningens sångkör Formulären bildas i februari 1934 som en blandad kör och så förblev det. Vid starten fanns c:a 25 medlemmar som tidigt visade prov på sitt kunnande och vilja att framträda vid föreningens fester. Kören ordnade också fristående program som alltid var välbesökta.

Vid 70-årsjubiléet 1936 inbjöds representanter för broderföreningar att diskutera frågan om ett samarbete. Flera föreningar hade kommit till insikt att ett samarbetet skulle kunna ge uppslag och nya idéer till verksamheten. Det dröjde dock ändra till 1946 inan organisationen Sveriges Samarbetande Arbetareföreningar bildades. Frågan hade då debatterats från och till speciellt åren 1897 - 1899, då Visby Arbetareförening gjorde en framställning i samarbetsfrågan.

1937 inköps Fastigheten Nybrogatan 18. Den moderna fastigheten innehöll hyreslägenheter och föreläsningslokaler som för övrigt kallades Forum. Där fanns en stor föreläsningssal som också passade till föreningssammanträden och teater

Den 12 januari 1939 slogs portarna upp i de nya Forumlokalerna på Nybrogatan 18 och festklädda gäster och medlemmar strömmade in till evenemanget som började klockan 19.00. Gäster fanns från broderföreningar i Armbåga, Gävle, Mariefred, Norrköping och Örebro. Föreläsnings-anstalten styrelse, dags- och veckopress var representerad. Stockholms stad representerades av borgmästare Gunnar Fant och överdirektör Vilhelm Hernlund samt doktor Fredrik Hjelmqvist från stadsbiblioteket.

I och med utgången av år 1938 avslutades verksamheten i lokalerna på Teknologgatan.


FYRTIOTALET (1940 - 1949)

Föreningens 75-årsjubileum firades den 22 mars med middag och soaré i förenings-lokalerna. Omkring 200 gäster intog sina platser vid dukade bord i de dekorerade lokalerna. Föreningssekreteraren hälsade välkommen och ordföranden höll högtidstalet vilket innehöll en kort återblick över föreningens verksamhet.

Forums teatercirkel bildas 1943 av en liten grupp aktörer som varit verksamma under flera år vid föreningssammanträden med små föreställningar, kabaréer, sketcher och recitationer. Man har sedan spelat upp dramer och farser, komedier och lustspel.

Föreläsningsanstalten firar 60 år den 12 oktober.

Forums Folkdansgille stiftas i mars 1949. Redan det första året genomfördes två uppvisningar och de deltog även vid samkväm med sina spelemän.

Året stora händelse i föreningen var namnändringen, som blev en segsliten stridsfråga under en tid. Dock beslöts det att namnet skulle ändras till Föreningen Stockholms Forum. Det gamla namnet ansågs ge falska idéassociationer om anslutning till fackföreningsrörelsen.


FEMTIOTALET (1950 - 1959)

Donation mottogs från C.G. Malms stärbhus bestående av en tomt med arealen 3.000 kvm i Österåkers socken.


SEXTIOTALET (1960 - 1969)

Underavdelningen Club Forum bildades av ungdomar i föreningen som organiserade sig för att bättre kunna tillvarata sina intressen och och i forma av en avdelning kunna bedriva samlad verksamhet. Drivande krafter var Christer Nibelius, Hans och Anita Harling samt Kerstin Janhager.

Resor anordnades till Köpenhamn, Italien, Bergen och Tromsö.

100-årsjubiléet firades efter flera års förberedelser på ett högtidligt och värdigt sätt den 19 november. Festkommitéen bestående av Agda Olsson, Sven Götlin, Agge Ståhlberg, Erik Nilsson, Einar Göthlin, Gustav Wästberg och Per-Olof Falled hade gjort ett mycket bra jobb likson många andra föreningsmedlemmar. Jubileet hade delats upp i två avdelningar, en högtidssammankomst i föreningslokalerna på förmiddagen och en jubileumsmiddag på Grand Hotel på kvällen. På förmiddagen var c:a 200 personer samlade, förutom föreningsmedlemmar representanter från broderföreningar i Gävle, Göteborg, Linköping, Mariefred, Norrköping, Vadstena, Västerås, Vänersborg, Örebro, Arboga, Bergen, Tromsö, Köpenhamn samt för Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms Universitet och släkten Högerman. Forums Folkdansgille medverkade med en bejublad uppvisning och framförde 1700-talsdanser i tidstypiska kläder.

År 1962 anordnades bilrebusjakt för första gången inom föreningen, det blev ett så stort intresse så att det blev ett årligt återkommande arrangemang. Initiativtagare var Ture och Ingrid Nyberger samt Lennart och Disa Ekström, dessa höll sedan i arrangemanget under flera år.

Nya stadgar hade utarbetats, antogs och började gälla den 1:a januari, här betonades att ”verksamhetens bedrivande i form av underavdelningar skall stödjas” och att ”intresse skall ägnas åt att belysa föreningens historiska utveckling och uppehålla kontakten med nu verksamma arbetareföreningar.

Direktionen utökades med 3 suppleanter.

Medlemskapet i silver (föreningens högsta utmärkelse) återinfördes och utdelades till av direktionen inkallade förtjänta medlemmar.


SJUTTIOTALET (1970 - 1979)

I samband med föreningens sammanträden hålls föredrag i vitt skilda ämnen, i huvudsak medverkar utomstående föredragshållare. Reseskildringar och berättelser om personligheter har varit dominerande. Föreningen och underavdelningarna har anordnat studiebesök i stor omfattning.

110-årsjubileum firades den 13 november med 140 festdeltagare, bland dessa fanns föreningsveteraner och gäster från broderföreningarna i Köpenhamn, Bergen, Örebro och Mariefred. Högtidstal hölls av ordföranden och Forumkören gladde deltagarna med underhållning, väl meriterade medlemmar fick medaljer och diplom och ordföranden erhöll medlemskort i silver (föreningens högsta utmärkelse).

Föreningens fastighet Astrea nr 6, Rådmansgatan 72, Stockholm såldes.

Pensionsfonden har tills nu betalat ut 350.000 kronor i pensioner.

Arrangerandet av bilrebusjakten övertogs 1971 av Hans och Linnéa Geiryd med hjälp av sönerna Jan och Göran med fruar. I slutet av 70-talet blev Stockholmstrafiken så besvärande att bilrebusjakten ändrades till en höstpromenad med frågesport.

1971 anordnades en resa till Trondheim och 1978 en resa till Wien för föreningens medlemmar.


ÅTTIOTALET (1980 - 1989)

Föreläsningar och underhållning i samband med föreningens sammanträden blev en tradition och blandades med teater-föreställningar av Forums Teatercirkel, basar med försäljning av Tioöresavdelningen. Underavdelningarna ansvarade för bokning av medlemsmötenas underhållning.

Lördagen den 8 november 1986 firades föreningens 120-årsjubileum i föreningens lokaler med ett hundratal medlemmar och ca 50 inbjudna gäster från broderföreningar i Sverige och Norge. Forumkören underhöll med sång.

Den 14 oktober 1989 återinvigdes lokalerna efter ombyggnad då gatuplanet hade ordnats för uthyrning till McDonalds. Åter gladdes deltagarna med sång av Forumkören.

Den år 1883 beslutade ordningen med regelbundna föreläsningar med ändamål att ”särskilt åt ledamöter meddela nyttiga kunskaper och hos dem väcka håg för inhämtande af sådana”, gjorde på åttiotalet, på grund av ombyggnaden av föreningens lokaler, sina sista ansträngningar.

1986 genomfördes 87 föreläsningar med sammanlagt 2489 deltagare.

1987 anordnades 77 st föreläsningar med 2680 deltagare.

1988 var antalet föreläsningar 13  med ett deltagarantal på 325.

Föreläsningsanstaltens sista inspektor blev professor Gunnar T. Westin.


NITTIOTALET (1990 - 1999)

Den 26 januari 1992 ordnades en teaterresa till Strängnäs med 50 föreningsmedlemmar som såg årets upplaga av Strängnäsrevyn. Nya resor till Strängnäsrevyn ordnades i januari 1993 och 1994.

Efter omfattande diskussioner beslöts i april 1992 att de omarbetade stadgarna skulle godkännas och gälla från den 1 april 1992.

Den 9 november 1996 firade föreningen sitt 130-årsjubileum. Utom föreningsmedlemmar var representanter från arbetareföreningarna i Arboga, Västerås,Visby och Örebro närvarande. Uppvaktning med blommor gjordes av Trondheims och Mariefreds arbetareföreningar.

Den 30 mars 1996 ordnades besök på Wasateatern som visade Dubbeltrubbel. efter teaterbesöket serverades supé i föreningens lokaler.

Föreningens hus vid Malmskillnadsgatan

Föreningens fastighet vid Nybrogatan

Konversationen kan aldrig bliva allmän, lätt och ledig mellan personer som ej vet hur de skall tilltala varann.